Grundtanken är enkel: Lärare lär mycket av varandra när de får prata om undervisning.
Lärare från skolan anmäler i förväg intresse för att leda en diskussion eller hålla en kort presentation om ett område i undervisningen. Därefter väljs ett antal teman ut som blir kvällens diskussionsspår.
När kvällen börjar samlas alla lärare tillsammans för en kort introduktion där de olika alternativen presenteras. Därefter får varje deltagare välja ett av spåren och delta i ett samtal som pågår i ungefär 30–40 minuter. Efter första passet upprepas processen: lärarna väljer en ny grupp och deltar i ytterligare ett samtal.
På så sätt får varje lärare möjlighet att delta i två av flera parallella diskussioner. Det gemensamma för alla valbara spår är att de rör frågor som är relevanta för många ämnen och stadier. En av principerna för Delakvällen är nämligen att diskussionerna ska handla om undervisning på ett sätt som gör dem meningsfulla för hela kollegiet – inte bara för ett specifikt ämne. Det innebär att samtalen ofta rör frågor som många lärare brottas med i sin vardag.
Samtal som form för skolutveckling
Forskning om lärares professionella utveckling pekar ofta på betydelsen av kollegialt lärande. När lärare diskuterar undervisning tillsammans kan de dela erfarenheter, pröva idéer och utveckla gemensamma sätt att arbeta. I många studier framhålls just dialog och gemensam reflektion som centrala faktorer i framgångsrik kompetensutveckling.
TeachMeet-formatet bygger på samma idé. Det är en form av informell kompetensutveckling där lärare delar erfarenheter och undervisningsidéer med varandra i ett öppet och kollegialt sammanhang. Formatet uppstod i Skottland 2006 och har sedan dess spridits internationellt. Grundprincipen brukar beskrivas som “teachers sharing ideas with teachers” – lärare som delar idéer med andra lärare.
Forskning om TeachMeet visar att sådana möten kan fungera som en form av lärargemenskap där praktisk kunskap från klassrummet delas och utvecklas. Deltagare beskriver ofta hur mötena ger “en inblick i andra klassrum” och inspirerar till att pröva nya arbetssätt i den egna undervisningen. En viktig del av formatet är också att det är lärarlett och relativt informellt. Det finns ingen tydlig hierarki mellan talare och publik. Alla deltagare är kollegor som både kan bidra och lära.
Från mikroföreläsning till diskussion
På Kvibergsskolan växlar Delakvällarna mellan två olika upplägg. Vid vissa tillfällen består passen främst av fria diskussioner kring ett tema. Den som föreslagit ämnet fungerar då som samtalsledare och hjälper gruppen att hålla fokus på de frågor som diskuterats. Vid andra tillfällen håller en lärare istället en kort mikroföreläsning om sitt område – ofta följt av en gemensam diskussion. Den här kombinationen av presentation och samtal ligger nära det som forskningen beskriver som effektiv professionell utveckling: en blandning av strukturerad input och möjlighet till gemensam reflektion.
En viktig idé bakom Delakvällen är att den kunskap som finns i ett kollegium ofta är större än man först tror. I varje skola finns lärare som har utvecklat erfarenheter och arbetssätt som andra kan ha nytta av – men som sällan synliggörs i vardagen. När sådana erfarenheter delas i ett strukturerat forum kan de bli en del av skolans gemensamma kunskap. Forskning om lärarledda professionella gemenskaper visar att sådana sammanhang kan stärka både professionell självtillit och pedagogisk utveckling. När lärare får möjlighet att dela sina erfarenheter blir de också mer aktiva i att utveckla undervisningen – både sin egen och kollegornas.
Ett forum för undervisningens kärna
Delakvällen på Kvibergsskolan handlar i grunden om att skapa tid för något som ofta är svårt att få plats med i skolans vardag: samtal om undervisning. De frågor som diskuteras under kvällen rör sådant som ligger nära lärarnas dagliga arbete – hur man möter elevernas behov, hur undervisning kan utvecklas och hur olika dilemman kan hanteras i klassrummet. När sådana frågor diskuteras gemensamt kan enskilda erfarenheter bli en del av ett större professionellt samtal. Det är också här styrkan i formatet ligger. Istället för att vänta på externa lösningar skapas ett forum där lärare själva kan formulera frågor, pröva idéer och dela kunskap. I ett sådant samtal blir skolutveckling inte något som kommer utifrån – utan något som växer fram inifrån professionen.
Vill du läsa mer?
För den som vill veta mer om TeachMeet och kollegial kompetensutveckling kan följande texter vara en bra start:
Amond, Johnston & Millwood (2020). A Decade of TeachMeet: An Interpretive Phenomenological Analysis of Participants’ Tales of Impact.
En studie om hur TeachMeet-evenemang påverkar lärares professionella lärande och hur deltagare beskriver deras betydelse för undervisningen.
Basnett (2021). TeachMeets: Continuing Professional Development for Teachers by Teachers.
En översikt över TeachMeet som modell för lärarledd kompetensutveckling och hur formatet används i olika utbildningssammanhang.
Brynildsen (2022). Teachers’ Perspectives on Enhancing Professional Digital Competence through TeachMeet.
En studie om hur TeachMeet kan bidra till lärares professionella utveckling och kollegiala lärande.