Lyssna till initiativtagaren Maja berätta om gruppens diskussioner:
I många svenska klassrum möts idag elever med mycket olika språkliga erfarenheter. Vissa har svenska som starkaste språk, andra har nyligen kommit till Sverige och håller fortfarande på att utveckla sitt akademiska skolspråk. Samtidigt är språket inte bara ett verktyg för att uttrycka kunskap – det är också ett verktyg för att utveckla kunskap.
Forskning om språkutvecklande undervisning visar att elever lär sig ämnesinnehåll genom att läsa, tala, skriva och resonera om det de studerar. När elever får möjlighet att formulera tankar, pröva begrepp och diskutera idéer utvecklas både deras språk och deras förståelse. Just därför betonar styrdokumenten att undervisningen ska vara språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen – inte bara i svenskundervisningen.
Ett klassrum med många språk
I många skolor är flerspråkighet en självklar del av vardagen. På vissa skolor kan det finnas över tjugo olika språk representerade i samma elevgrupp. Forskning visar att denna språkliga mångfald kan vara en stor resurs i lärandet – om den tas tillvara på ett medvetet sätt. Det tar ofta mellan fem och åtta år att utveckla ett akademiskt skolspråk på ett nytt språk. Under den tiden kan elever förstå ämnesinnehåll bättre om de får använda sina starkaste språk som stöd i lärandet. Detta synsätt ligger nära det som i forskningen kallas translanguaging, eller transspråkande – att elever använder hela sin språkliga repertoar för att förstå och uttrycka kunskap. Men studier visar också att translanguaging ofta förekommer som en informell praktik i klassrummet, snarare än som en medveten undervisningsstrategi. I en rapport från Göteborgs universitet beskriver forskaren Åsa Hirsh hur flerspråkiga elever ofta växlar mellan språk spontant i lärandet, men att detta sällan lyfts fram eller planeras som en pedagogisk strategi i undervisningen.
Reflekterande undervisning
Ett centralt inslag i språkutvecklande arbetssätt är reflektion. När elever får möjlighet att diskutera, resonera och formulera egna tankar utvecklas deras språk i takt med att deras förståelse fördjupas. Det gäller både muntligt och skriftligt. Reflekterande undervisning kan ta många olika former. I muntliga övningar kan elever exempelvis arbeta med strukturer som:
- EPA (Enskilt – Par – Alla) där elever först tänker själva, sedan diskuterar i par och till sist delar sina tankar i helklass
- intervjuer där elever ställer frågor till varandra
- smågruppsdiskussioner kring en text eller ett problem.
Sådana arbetssätt gör det möjligt för fler elever att komma till tals och ger samtidigt elever med svagare språk större möjlighet att formulera sina tankar i en tryggare situation.
Att stötta elever med svagare språk
En vanlig fråga i språkutvecklande undervisning är hur elever med begränsat språk kan delta i reflekterande samtal. Forskning visar att flera typer av stöd kan göra stor skillnad. Exempelvis kan lärare arbeta med:
- stödstrukturer för samtal, exempelvis färdiga formuleringar eller frågestarter
- begreppslistor och visuella stöd
- förförståelse genom bilder, filmer eller korta texter
- par- och grupparbete där elever kan resonera tillsammans.
Genom sådana strategier blir det möjligt för fler elever att delta aktivt i samtal och diskussioner. Det handlar i grunden om att skapa undervisning där språket inte blir ett hinder för tänkandet – utan ett verktyg för det.
Texter som väcker tankar
Språkutvecklande undervisning bygger också på att elever möter olika typer av texter. När elever får tolka och diskutera sådana texter tränar de inte bara sitt språk – de tränar också sin förmåga att analysera, resonera och argumentera. I många klassrum används idag också AI-genererade bilder eller texter som diskussionsunderlag. De kan fungera som startpunkt för samtal om exempelvis samhällsfrågor, historiska händelser eller etiska dilemman. Det viktiga är inte vilken typ av text som används, utan hur den används för att väcka tankar och samtal.
Språk och skolans demokratiska uppdrag
Språkutvecklande undervisning handlar inte bara om kunskapsresultat. Det handlar också om skolans demokratiska uppdrag. När elever får möjlighet att formulera sina tankar, diskutera idéer och argumentera för sina ståndpunkter utvecklar de färdigheter som är centrala i ett demokratiskt samhälle. Forskning visar att klassrum där elever ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och delta i reflekterande samtal också kan bidra till större engagemang i lärandet. Språkutvecklande undervisning blir därmed inte bara ett sätt att förbättra språk och kunskaper – utan också ett sätt att stärka elevernas möjlighet att delta i samhället. Precis som i många andra delar av undervisningen är språkutvecklande arbetssätt något som ofta utvecklas bäst i dialog mellan lärare. När lärare diskuterar undervisning tillsammans kan de exempelvis prata om:
- hur reflekterande samtal kan organiseras
- vilka typer av texter som fungerar bra i undervisningen
- hur elever med svagare språk kan stöttas
- hur flerspråkighet kan bli en resurs i klassrummet.
Sådana samtal kan också göra det lättare att gå från spontana lösningar till mer medvetna undervisningsstrategier. När språkutvecklande arbetssätt diskuteras och planeras gemensamt ökar också chansen att elever möter liknande arbetssätt i flera ämnen.
Vill du läsa mer?
För den som vill fördjupa sig i forskning om språkutvecklande undervisning kan följande texter vara en bra start:
Hirsh, Å. (2025). Som vi ser det: Elevers röster om undervisning. Göteborgs universitet.
En forskningsrapport som belyser hur elever upplever undervisning och hur språkliga praktiker i klassrummet påverkar lärandet.
Gibbons, P. (2018). Stärk språket, stärk lärandet.
En klassisk bok om hur lärare kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen.
Cummins, J. (2017). Teaching for Transfer in Multilingual School Contexts.
En artikel om hur flerspråkiga elever kan använda hela sin språkliga repertoar i lärandet.