Lyssna på initiativtagaren Carlos berätta om diskussionerna i deras grupp:
På högstadiet på Kvibergsskolan talas över 25 olika språk bland eleverna. Klassrummet speglar därmed en verklighet som många skolor i Sverige känner igen: elevernas språkliga bakgrunder är många och varierade, och flerspråkighet är en självklar del av skolvardagen.
För lärare innebär detta både möjligheter och utmaningar. Hur bör undervisningen organiseras när elever använder olika språk? Ska andra språk än svenska uppmuntras i klassrummet eller begränsas? Och hur säkerställer man att språkliga svårigheter inte döljer elevernas faktiska ämneskunskaper?
För att förstå hur undervisningen kan utvecklas i ett flerspråkigt klassrum behöver man både utgå från skolans uppdrag och från den forskning som finns om språk och lärande.
Skolans uppdrag i ett flerspråkigt samhälle
Enligt läroplanen ska skolan ta hänsyn till elevernas olika bakgrunder, erfarenheter och språk. Skolverket betonar också att undervisningen ska vara språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen, inte bara i svenskämnet. Elever med annat modersmål ska dessutom få möjlighet att utveckla både sitt modersmål och sin svenska.
Detta innebär i praktiken att alla lärare också är språklärare. I varje ämne möter elever nya begrepp, nya sätt att resonera och nya sätt att uttrycka kunskap. Samtidigt är det viktigt att förstå att det språk som används i skolan ofta skiljer sig från vardagsspråket. Forskning visar att det kan ta fem till åtta år att utveckla ett akademiskt skolspråk på ett nytt språk. Denna skillnad mellan vardagsspråk och mer avancerat skolspråk har bland annat beskrivits av språkforskaren Jim Cummins, som skiljer mellan vardaglig kommunikationsförmåga och akademisk språkförmåga. Det innebär att en elev kan prata svenska relativt obehindrat i sociala sammanhang men ändå behöva stöd för att förstå ämnestexter eller formulera mer komplexa resonemang i skolarbetet.
Flerspråkighet – från problem till resurs
Under lång tid har flerspråkighet ofta beskrivits som en svårighet i skolan. Men modern forskning visar i allt större utsträckning att elevernas olika språk kan fungera som en viktig resurs för lärande. När elever får möjlighet att använda sina starkaste språk kan de lättare bearbeta nytt ämnesinnehåll. De kan till exempel diskutera svåra begrepp på ett språk de behärskar väl, innan de formulerar sina tankar på svenska.
Den här typen av språkanvändning beskrivs ofta med begreppet transspråkande (translanguaging). Begreppet har utvecklats internationellt av forskare som Ofelia García, och i svensk skolkontext har det bland annat lyfts fram av forskare som Gudrun Svensson, Ann-Christin Torpsten och Marie Källkvist. Transspråkande innebär att elever använder hela sin språkliga repertoar i lärandet. Istället för att se språk som helt separata system betraktas de som resurser som kan samspela i lärprocessen. Forskning visar att detta kan bidra till både fördjupad ämnesförståelse och utveckling av svenska språket.
Vad signalerar vi i klassrummet?
En central fråga i flerspråkiga klassrum handlar om hur lärare reagerar när elever använder andra språk än svenska. Reaktionerna – både uttalade och outtalade – sänder signaler om vilka språk som anses värdefulla i klassrummet. Om elever upplever att deras språk ses som ett problem finns en risk att de slutar använda viktiga resurser i sitt lärande.
Forskning visar att många skolor fortfarande präglas av en enspråkig norm, där svenska betraktas som det enda legitima undervisningsspråket. Samtidigt betonar forskare att detta inte alltid är den mest effektiva vägen till lärande. Att tillåta elever att ibland använda sina andra språk betyder inte att svenskans betydelse minskar. Tvärtom kan strategisk användning av flera språk bidra till att elever snabbare utvecklar ett mer avancerat svenskt skolspråk.
När språk döljer kunskap
En annan viktig fråga i undervisningen handlar om hur språkliga svårigheter kan påverka hur elevers kunskaper uppfattas. En elev kan exempelvis förstå ett naturvetenskapligt fenomen väl, men sakna de svenska ord som behövs för att uttrycka resonemanget. Om undervisningen och bedömningen enbart fokuserar på språklig precision finns en risk att elevens ämnesförståelse underskattas. Forskaren Pauline Gibbons, som länge studerat språk- och kunskapsutvecklande undervisning, betonar därför vikten av att skapa undervisning där elever får stöd att successivt utveckla sitt skolspråk. Det kan handla om att arbeta tydligt med begrepp och modeller, använda bilder, diagram och konkreta exempel, ge elever möjlighet att diskutera innehåll muntligt innan de skriver. När elever får flera sätt att bearbeta innehåll blir det också lättare att skilja mellan språkliga svårigheter och ämneskunskaper.
Att planera för flerspråkighet
För att flerspråkighet ska bli en resurs behöver den också synliggöras i undervisningen. Det kan till exempel handla om att låta elever diskutera begrepp på olika språk, jämföra hur ämnesord uttrycks på flera språk och använda flerspråkiga begreppslistor eller digitala översättningsverktyg.Forskning från bland annat Annika Karlsson visar att elever i naturvetenskapliga klassrum ofta rör sig mellan olika språk och mellan vardagsspråk och ämnesspråk när de försöker förstå nya begrepp. Dessa rörelser mellan språk kan skapa så kallade språkliga loopar som hjälper elever att bygga djupare förståelse.
Frågor att ta vidare i arbetet
Att undervisa i ett flerspråkigt klassrum handlar inte om att hitta en enda metod. Snarare handlar det om att utveckla ett medvetet förhållningssätt till språk i undervisningen.
Några frågor kan vara särskilt värdefulla att reflektera över:
- Hur reagerar vi när elever pratar andra språk i klassrummet?
- När tillåter vi – och när begränsar vi – användningen av andra språk?
- Hur kan uppgifter planeras så att flera språk blir en resurs i lärandet?
- Hur säkerställer vi att språkliga svårigheter inte döljer ämnesförståelse?
- Hur kan vi dela erfarenheter kring flerspråkiga elever i kollegiet?
Genom att fortsätta diskutera och utveckla dessa frågor kan undervisningen steg för steg bli mer inkluderande och ge fler elever möjlighet att visa vad de kan.
Vill du läsa mer?
För den som vill fördjupa sig ytterligare finns flera forskningsbaserade texter om flerspråkighet i skolan:
Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket – stärk lärandet.
En klassiker om språk- och kunskapsutvecklande undervisning.
Svensson, Gudrun (2017). Transspråkande i praktik och teori.
En introduktion till hur flerspråkighet kan användas som resurs i undervisningen.
Torpsten, Ann-Christin (2018). Flerspråkighet i klassrummet.
Forskning om hur undervisning kan organiseras för att stödja flerspråkiga elevers lärande.