Podcast som verktyg för kulturmöten i Erasmusutbyten

Lyssna till en kort sammanfattning av artikeln här:

Sedan några år tillbaka är Erasmusutbyten en återkommande del av verksamheten på högstadiet på Kvibergsskolan. Arbetet omfattar både mer undervisningsfokuseradec samarbeten där skolor utvecklar lärande tillsammans, och kortare utbyten där fokus ligger på att besöka varandra och ta del av olika skol- och kulturkontexter.

Genom dessa erfarenheter har vi successivt utvecklat en struktur för hur vi tar emot besök och vilka delar av vår verksamhet vi vill synliggöra. En central del i detta är vårt arbete med digital kompetens – inte enbart som ett innehåll i undervisningen, utan som ett verktyg för att skapa meningsfulla lärsituationer. I det här sammanhanget handlar det om att använda digitala verktyg för att möjliggöra verkliga möten och fördjupade kulturutbyten mellan elever.

Under våren 2026 prövade vi ett undervisningsupplägg där podcastproduktion användes som ett sådant verktyg i ett utbyte med en högstadieskola i Madrid. Syftet var att skapa ett sammanhang där eleverna, genom gemensamt skapande, fick undersöka och jämföra kulturella perspektiv samtidigt som de utvecklade sina kommunikativa förmågor. Genom att arbeta i tvärgrupper med svenska och spanska elever vävdes språk, kultur och kreativitet samman i en konkret produkt: en podd.

Upplägget genomfördes som en tre timmar lång workshop, ledd av två lärare med olika kompetenser – en musiklärare och en förstelärare med ansvar för digital utveckling. Totalt deltog 26 elever, jämnt fördelade mellan de två skolorna. De svenska eleverna använde sina elevdatorer och arbetade i Soundtrap, och varje grupp hade tillgång till en extern mikrofon för att skapa god ljudkvalitet och en mer autentisk poddupplevelse.

 Bakgrund och syfte
Internationella elevutbyten rymmer stor potential för lärande. Samtidigt visar erfarenhet att möten mellan elevgrupper riskerar att stanna vid sociala aktiviteter om de inte ges en tydlig didaktisk inramning. För att skapa ett verkligt lärande behöver eleverna få arbeta tillsammans kring ett gemensamt innehåll, där kommunikationen blir meningsfull och nödvändig.

I detta upplägg var utgångspunkten att kombinera två centrala perspektiv i undervisningen: språkutvecklande arbetssätt och kollaborativt lärande. Forskning från Skolforskningsinstitutet lyfter att elever utvecklar både språk och ämneskunskaper när de får använda språket i autentiska sammanhang, där de behöver resonera, förklara och lyssna på andra. På liknande sätt visar studier om undervisningens kvalitet, bland annat av Jan Håkansson och Daniel Sundberg, att lärande stärks när elever aktiveras i gemensamma processer där de får tänka, kommunicera och pröva sina idéer.

Podcastformatet valdes som ett sätt att skapa just en sådan situation. Uppgiften gav eleverna ett gemensamt mål – att producera ett avsnitt – samtidigt som den krävde att de samarbetade, ställde frågor och gjorde sig förstådda. Det skapade ett naturligt behov av kommunikation, vilket är en central drivkraft i språkutveckling.

Samtidigt knyter arbetssättet an till skolans uppdrag kring digital kompetens enligt Skolverket. Här handlar digital kompetens inte bara om att hantera verktyg, utan om att använda digitala medier för att skapa, kommunicera och samarbeta. Genom att arbeta med podcastproduktion fick eleverna möjlighet att uttrycka sig i en multimodal form där tal, innehåll och struktur samspelar.

Syftet med undervisningsupplägget var därmed dubbelt:

• att skapa ett fördjupat och mer meningsfullt kulturutbyte mellan elever
• att utveckla elevernas kommunikativa och digitala förmågor genom gemensamt skapande

I förlängningen handlar det också om att visa hur digitala verktyg kan användas för att bygga broar mellan elever – inte bara inom klassrummet, utan även mellan länder och kulturer.

 Uppgiften
Eleverna delades in i tvärgrupper med både svenska och spanska deltagare, där varje grupp bestod av två till tre elever från respektive skola. Uppdraget var att tillsammans skapa ett kort poddavsnitt där de jämförde och diskuterade kulturella likheter och skillnader. Fokus låg på vardagsnära områden som skolvardag, fritid, mat och traditioner – innehåll som både var tillgängligt och samtidigt öppnade för nyfikenhet och fördjupning.

För att strukturera arbetet och samtidigt sänka tröskeln in i samtalen fick eleverna välja mellan ett antal förberedda samtalsformat:

• Idiom exchange – eleverna delade uttryck från sina språk, översatte dem till engelska och lät de andra gissa betydelsen.
• Two truths and a lie – grupperna formulerade påståenden om sina länder och utmanade varandra att identifiera vad som var sant och falskt.
• Daily routine comparison – eleverna jämförde sina vardagsrutiner och identifierade likheter och skillnader mellan Sverige och Spanien.
• Tourist podcast – grupperna spelade in ett avsnitt med tips till turister, med fokus på kulturella “do’s and don’ts”.
• Tongue twister challenge – eleverna lärde varandra tungvrickare och testade att uttala dem, vilket ofta bidrog till en avslappnad och lekfull stämning.

Dessa ingångar fungerade både som innehållsligt stöd och som ett sätt att snabbt få igång interaktion i grupperna.

Arbetet organiserades i tre tydliga steg:

1. Planering – eleverna valde samtalsformat, diskuterade innehåll och fördelade roller inom gruppen.
2. Inspelning – samtalen spelades in, oftast på engelska, med stöd av kroppsspråk, omformuleringar och i vissa fall kamrater som språkligt stöd.
3. Enkel redigering – grupperna klippte sitt material och skapade en grundläggande struktur, exempelvis genom att lägga till jinglar och korta övergångar.

En central utgångspunkt i uppgiften var att fokus inte låg på att producera ett tekniskt “perfekt” resultat, utan på själva processen. När eleverna behövde göra sig förstådda och samtidigt förstå andra i en autentisk situation uppstod ett naturligt behov av kommunikation. Det skapade i sin tur en hög grad av engagemang och delaktighet.

Arbetet avslutades med att grupperna fick spela upp sina poddavsnitt för varandra. Delar av materialet klipptes också samman till ett gemensamt avsnitt som spelades upp vid utbytets avslutningsaktivitet några dagar senare, samt publicerades i skolans elevpodd Radio Kviberg.

 Tekniken
I arbetet använde vi Soundtrap, ett webbaserat verktyg för att spela in och redigera ljud. För eleverna fungerar det ungefär som ett gemensamt dokument – fast för ljud. Flera personer kan arbeta i samma projekt samtidigt, vilket gjorde det enkelt för grupperna att samarbeta, även när de turades om att prata eller redigera.

En viktig fördel var att de svenska eleverna redan hade erfarenhet av verktyget från musikundervisningen. Det minskade behovet av teknisk genomgång och gjorde att fokus snabbt kunde riktas mot uppgiften i stället för verktyget. En grundförutsättning är också att skolan har ett personuppgiftsavtal (biträdesavtal) med leverantören, så att tjänsten kan användas i enlighet med GDPR.

Samtidigt var tekniken tydligt nedtonad i upplägget. Målet var inte att eleverna skulle bli skickliga ljudtekniker, utan att de skulle använda tekniken som ett stöd för att kommunicera. För att ändå höja kvaliteten och känslan i arbetet fick varje grupp tillgång till en extern mikrofon. Det gjorde stor skillnad – både för ljudet och för elevernas upplevelse. Att hålla i en “riktig” mikrofon bidrog till att uppgiften kändes på riktigt, vilket i sin tur ökade engagemanget.

Eleverna fick också med sig några enkla principer för bättre ljudinspelning, till exempel att prata nära mikrofonen, undvika störande bakgrundsljud och turas om att prata. Det räckte långt för att skapa tydliga och lyssningsbara poddavsnitt.

En viktig didaktisk lärdom är att tekniken behöver introduceras snabbt och funktionellt. Genom en kort gemensam genomgång kunde eleverna komma igång direkt, vilket frigjorde tid till det som var mest centralt: innehållet och samarbetet. Det ligger i linje med vår övergripande syn på digitala verktyg – att de ska användas när de tillför något, antingen genom att förstärka ett lärande eller möjliggöra något som annars hade varit svårt att genomföra.

Tekniklista

• Elevdatorer (en per elevgrupp)
• Soundtrap
• RØDE NT-USB Mini (USB-mikrofon)
• Blue Yeti (USB-mikrofon)

Utvärdering till nästa gång
Genomförandet visar att podcastformatet fungerade som en stark drivkraft för samarbete. Det gemensamma målet – att skapa ett färdigt avsnitt – gav eleverna en tydlig riktning och bidrog till att de snabbt gick från initial osäkerhet till aktiv interaktion. Flera elever uttryckte också att det upplevdes meningsfullt att producera något som andra faktiskt skulle lyssna på. Denna känsla av autenticitet tycks ha haft en positiv effekt på både engagemang och uthållighet i uppgiften.

Samtidigt synliggjorde genomförandet flera aspekter som är centrala att utveckla för att fördjupa lärandet.

En första iakttagelse rör samtalens kvalitet. I vissa grupper blev interaktionen relativt ytlig, med korta svar och ojämnt deltagande. Det pekar på behovet av tydligare stöttning i hur ett undersökande samtal kan byggas upp. Forskning om undervisningens kvalitet, exempelvis av Jan Håkansson och Daniel Sundberg, lyfter vikten av att elever ges strukturer som stödjer ett aktivt tänkande. I detta sammanhang skulle exempelvis samtalsmodeller, följdfrågor eller roller i gruppen kunna bidra till mer utvecklade resonemang.

En andra aspekt handlar om förförståelse. Elevernas kunskap om varandras kulturer var i många fall begränsad, vilket påverkade djupet i samtalen. Här finns en tydlig potential i att arbeta med en förberedande fas, där eleverna får undersöka och formulera frågor i förväg. Det skulle kunna skapa bättre förutsättningar för jämförelser som går bortom det mest uppenbara.

Vidare aktualiseras frågan om tid och progression. Den tre timmar långa workshopen visade sig vara tillräcklig för att genomföra uppgiften i sin enklare form, men gav begränsat utrymme för fördjupning och reflektion. En viktig didaktisk insikt är därför att uppläggets potential hänger nära samman med hur det placeras i utbytets tidslinje. Tidigt i ett utbyte kan en mer lekfull och lågtrösklig aktivitet vara ändamålsenlig för att bryta isen, medan ett senare tillfälle öppnar för mer komplexa uppgifter och djupare samtal.

En fjärde aspekt rör språklig delaktighet. Även om engelskan i stort fungerade som kommunikationsspråk, blev vissa elever mer passiva i samtalen. Detta understryker vikten av språklig stöttning, exempelvis genom nyckelfraser, samtalsstarter eller visuella stöd. I linje med forskning från Skolforskningsinstitutet kan sådana stödstrukturer bidra till att fler elever blir aktiva deltagare i kommunikativa situationer.

Inför ett fortsatt utvecklingsarbete identifierades även behovet av att tydliggöra själva formatet. Att visa ett exempel på ett färdigt poddavsnitt – gärna producerat av lärarna – skulle kunna fungera som modell och ge eleverna en tydligare bild av vad uppgiften innebär. Här finns också en möjlighet att integrera ett perspektiv på medie- och informationskunnighet (MIK), där eleverna får reflektera över hur innehåll formas, struktureras och riktas till en mottagare.

Sammanfattningsvis visar upplägget att digitalt skapande kan fungera som en brygga mellan elever i olika länder. Det är dock inte tekniken i sig som skapar lärandet, utan de samtal och den interaktion som uppgiften ger upphov till. När dessa ges tydligare ramar och mer genomtänkt stöttning finns goda möjligheter att ytterligare fördjupa både det kulturella utbytet och elevernas lärande.

Vill du läsa mer?

För den som vill fördjupa sig inom området kan följande texter vara en bra start:

Skolforskningsinstitutet. (2022). Att använda forskning i undervisningen: Erfarenheter från lärare och skolor. Skolforskningsinstitutet.

Jan Håkansson, J., & Daniel Sundberg, D. (2024). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Natur & Kultur.

Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (Lgr22). Skolverket.

European Commission. (2023). Erasmus+ Programme Guide. https://erasmus-plus.ec.europa.eu